Hur blir man beroende av nikotin?

Nikotin är egentligen ett nervgift men har starkt beroendeframkallande effekt som också kommer snabbt. Att vara beroende av nikotin innebär inte bara fysiska förändringar i kroppen men även ett vaneberoende och ibland ett socialt sammanhang.


Vad är nikotin?

Nikotin är ett nervgift i tobak med symtom som illamående och yrsel. Nikotin är också starkt beroendeframkallande genom sina effekter i hjärnan.

Första gången man får i sig nikotin, genom en cigarett eller snus, är det oftast inte en trevlig upplevelse. Man blir illamående, yr och kan kräkas. Om man trots det fortsätter inta nikotin utvecklar kroppen väldigt snabbt en tolerans mot giftet. Det betyder att man behöver en högre och högre dos av nikotin för att må illa.

Samtidigt som tolerans ökar påverkas hjärnans belöningssystem och man utvecklar ett beroende.

Hur blir man beroende av nikotin?

När nikotin kommer in i kroppen binder de så kallade receptorer på nervceller i kroppen och hjärnan som egentligen finns till för ett annat, viktigt signalämne (acetylkolin). Nikotin har alltså effekt på många ställen i kroppen.

När nikotin binder dessa receptorer triggas en signal till hjärnan att sätta in fler nikotinreceptorer. Här börjar beroendet då det behövs mer nikotin för att fylla alla receptorer. Till slut blir det en ond spiral av mer nikotin och mer receptorer.

Obehagskänslan som en nikotinberoende person kan känna när de inte får i sig nikotin är i själva verket känslan av tomma nikotinreceptorer. Dessutom behöver nikotinanvändaren fylla på med nikotin fler och fler gånger om dagen för att slippa känslan av obehag.

Olika typer av beroende

Fysiologiskt beroende: Beroende som beskrivs ovan syftar till det fysiologiska eller kroppsliga beroendet via nikotin och receptorer på våra celler. Det fysiologiska beroendet leder till abstinensbesvär med fysiska symtom om man inte längre får i sig nikotin. Rökare eller snusare kämpar dock med flera typer av beroende.

Psykologiskt beroende: Den psykologiska aspekten handlar om vad många nikotinberoende personer upplever som sin ”identitet” som rökare eller snusare.

Vaneberoende: Vanan kring nikotinberoende kan vara till exempel att du alltid röker om du känner dig stressad, eller alltid tar en snus efter middagen.

Socialt beroende: Framförallt rökare känner ett socialt beroende då rökningen kan vara kopplad till socialt umgänge, att man träffas i rökrutan eller tar en cigarettpaus efter fika.